Django...

...men jag glömde i förra inlägget att ge Django cred för sina riktigt snygga sajt - speciellt förstasidan är imponerande väldesignad.

Att få in mycket information på en förstasida utan att den blir plottrig är mycket svårt. Om man föredrar fix bredd eller varierande bredd kan alltid diskuteras och Djangos förstasida är ett utmärkt exempel på en väldesignad sida som hanterar variabel bredd.

MVC, Django och webbgränssnitt

Häromdagen skrev Slashdot om Model-View-Controller-modellen, allmänt kallad MVC. Intressant läsning om en design pattern som har tappat sin ursprungliga betydelse. Kul timing, då jag den senaste månaden har provat en hel del olika ramverk för webbutveckling som säger sig ha baserat sig just på MVC.

Slashdot artikeln hänvisar till blogginlägget Removing the Model-View-Controller Straitjacket av Malcolm Tredinnick, ett inlägg som ger en sammanfattad bakgrund till vad MVC är och brukade vara. Inlägget förtsätter och ger inblick i hur hela designmönstret (en: design pattern) har blivit luddigt då man försökt att applicera det på icke-GUI-program.

MVC användes ursprungligen för att enkelt utveckla grafiska användargränssnitt, alltså t.ex. vanliga Windows-program med fönster och knappar mm. I allmän mun brukar MVC beskrivas i tre delar

• Modellen, som hanterar datastrukturerna som programmet använder sig av. Ibland kan detta vara en databas. Exempel kan t.ex. vara en lista över namn och telefonnummer.


• Vyn, som är det som användaren ser, i GUI-implementation är detta det fönster du ser framför ögonen.


• Controllern, som hanterar kommunikation mellan Modell och Vy.

Den ursprungliga idéen med MVC var att Vyn skulle bli påmind om någonting i modellen förändrades (liknande Observer). Ett problem är att detta inte kan implementeras på en webbplattform då sidorna generas vid behov. Av den anledningen modifierades den ursprungliga idéen så att Controller-delen var den del som fick ta emot anrop från klienterna och som tillsammans med mallar genererade den HTML som skickades tillbaka.

Malcolm menar att denna 'modifikation' är större än man tror. Hela idéen med MVC baserade sig på GUI-utveckling och genom att föra in MVC i webbutvecklingen så har man modifierat designmönstret alltför grovt för att kunna säga att man fortfarande håller på med MVC-utveckling. Malcolm tar Django som exempel, även om han påpekar att Django inte är ett undantag. Då jag lagt några dagar på att utveckla en halvklar sajt i Django, blev Malcolms analys ännu mer intressant.

Django är en ramverk för att utveckla hemsidor som slaviskt följer (det modifierade, asynkrona, om man så vill) MVC-mönstret. Ramverket är skrivet i Python och tanken är att man genom att tvinga utvecklaren att dela upp sin kod i löst kopplade delar (Modell, Vyn och Controllern) ska göra hemsidans kod mer strukturerad och lättadministrerad.

Min erfarenhet av Django och många andra ramverk för webbutveckling, som hävdar att de bygger på MVC-modellen, är att de i fel spår. MASSOR av dessa ramverk ställer för stora krav på programmeraren och saknar den flexibilitet som kan behövas. Exempelvis så är Djangos template-system (sv: mall) Kid riktigt förfärligt med en knölig syntax som dessutom inte tillåter att data modifieras i mallarna, något som aldrig krävdes i det ursprungliga MVC-mönstret. Idéen är god med det blir mer knöligt och mer hopp i kod än kontinuitet när man läser den.

Ruby-on-Rails i all ära, men syntaxen är förfärlig. Kanske PHP är det bästa vägvalet ändå, trots att det inte kräver någonting av ens programmerare alls. Än.

SJ:s biljettsystem knäckt

En artikel på DN.se skriver att "SJ:s biljettsystem är hackat".

Jag tror egentligen att deras system är knäckt eller crackat, och återigen har dagens pappersjournalister visat var de står i teknikkunskap.

För övrigt så skriver författaren till artikeln:

De falska biljetterna ser ut precis som de riktiga, men enligt SL:s försäljningsavdelning går de att känna igen vid en kontroll.

Eh? Om de går att känna igen vid kontroll så har har ingen knäckt deras biljettsystem! Eller?

Artikel om Drupals grundare och Drupal i sig själv

Drupal som är ett av de kraftigaste webbpubliceringsverktyget som finns idag. Jag har redan i tidigare blogginlägg skrivit om hur imponerad jag är av systemet och dess brinnande community. Ett skepp kommer lastat med en intervju av systemets grundare, Dries Buytaert.

Artikeln finns att läsa här (engelska).

Digitalt liftande #2

För några dagar sedan skrev jag ett blogginlägg med titeln Digitalt Liftande. Hemsidan PickupPal.com var inte den enda som erbjöd tjänsten.

Några dagar efter mitt förra blogginlägg skickade min vän en länk till ytterliggare en hemsida för digitalt liftande/samåkning, nämligen Samakning.nu. Denna tjänst är, som man kan gissa på titeln, svensk.

Sidan är stilren och snygg, men upplägget är annorlunda än PickupPal.com. Istället för att sajten matchar bilförare och liftare (enkelt och smidigt!) så ger denna sida en lista över möjliga rutter som man kan hoppa på (knöligare, men mer kraftfullt). I en ultimat värld så hade man nog velat ha båda funktionerna. En stor fördel för många tror jag också är att Samakning.nu finns på svenska. PickupPal hävdar att de är internationella men gör ingen ansträngning att översätta sin sajt till något annat språk...

Creativity vs. Law

Här kommer en film som fångar en del av mina tankar och idéer om copyright, idéer, demokrati och ansvar.

En väl värd 20-minuter lång presentation av Larry Lessing som kan varmt rekommenderas för att sätta sig in i dagsaktuell problematik kring bland annat intellektuell äganderätt:

Laptopskärmar

Min bror skickade mig ett mail häromdagen och frågade mig vad han ska tänka på när han köper laptop. Mitt svar fick mig att börja tänka över dagens skärmar...

Sedan ett par år tillbaka övergår i princip hela TV- och datorskärmmarknaden till att använda sig av 16:10-proportionen (istället för 4:3). Slashdot hade för länge sedan en öppen fråga* om hur programmerare skulle ta denna övergång då alla skärmar skulle bli bredare och lägre - något som för programmerare gör att man kan se mindre kod, på en lika stor area. Helt enkelt Ineffektivitet 2.0 i mina ögon!

* Om jag kunde hitta den, så hade jag länkat. Har förgäves letat...

Problemet sträcker sig inte bara till programmerare utan även till alla de människor världen över som använder datorn som ett redskap för att ordbehandla och att surfa. Datorer blev ursprungligen populära just för att de var ett bättre alternativ till skrivmaskinen och majoriteten av datoranvändarna använder datorn för att surfa - då är 16:10 formatet riktigt riktigt uselt eftersom läsbarheten minskar med textens bredd. Det är höjd man vill ha i ett Word-dokument och på en hemsida för att öka läsbarheten och översikten över information framför ens ögon.

Hade jag ur ett designperspektiv konstruerat skärmar så hade jag antingen hållt mig till 4:3-formatet eller kanske till och med lanserat 10:16-skärmar. Rent designmässigt så är 16:10 förfärligt för allt annat än just filmtittande och eventuellt spelande.

Man kan vrida vissa skärmar så att man får 10:16, jag vet...men varför säljs inte sådana skärmar i högre utsträckning? Dessutom så saknas vridningsfunktionaliteten i dagens nya bärbara datorer. Man kan tycka att det är lustigt att de "business notebook" som säljs idag har skärmar som är designade för att titta på film och spela datorspel! Om jag var en affärsman så var det inget som jag hade prioriterat till min nya företagslaptop...

Anledningen till att skärmproducenterna har bestämt sig för att övergå till 16:10-formatet sägs vara för att möta de kommande behoven att använda datorn som en mediaspelare. Men jag frågar mig samtidigt varför den gamla skärmen slopas. Är trycket större att titta på film på datorn än att använda den för surfande, ordbehandling och programmerande...? Lite konspiratoriskt tror jag också skärmtillverkarna behövde ett nytt format för att styra marknaden och upphålla sina försäljningssiffror.

Sist men inte minst så kan man fråga sig var filmmarknaden är till alla dessa nya skärmar som bara ligger och 'väntar' på att visa filmer framför våra ögon. 16:10-formatet finns visserligen redan i de flesta nysläppta DVD-filmer, men hur många tittar på DVD på datorn? Den nya blue ray tekniken har inte gått så bra som man trodde, och kräver dessutom en speciell läsare som få har. Var är tekniken som gör att man kan titta på filmer över nätet? Eller ladda ner? Den marknaden finns inte och det är en av anledningarna till att piratkopiering försigår.

Rättning: Min vän och korrigerare Gustav påpekade att det faktiskt är 16:10 som är det nya formatet och inte 16:9 som jag hävdade i det här inlägget. Tack för korrigeringen!

Anledningen till att folk flyr C++

Nu sitter jag här i Lund och knackar kod i C++. Jag tänkte bara visa er en anledning varför inte C++ är ett nybörjarspråk:

Compiling...
AMServer.cpp
c:\program files\microsoft visual studio\vc98\include\utility(23) : error C2664: '__thiscall std::set,class std::allocator >,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >::std::set,class std::allocato
r >,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >(const struct std::l
ess,class std::allocator > > &,const class std::allocator,class std::allocator > > &)' : cannot convert parameter 1 fro
m 'const class std::_Tree,class std::allocator >,class std::basic_string,class std::allocator >,struct std::set,class std::allocator >,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class
std::allocator > > >::_Kfn,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator >
> >::iterator' to 'const struct std::less,class std::allocator > > &'
Reason: cannot convert from 'const class std::_Tree,class std::allocator >,class std::basic_string,class std::allocator >,struct std::s
et,class std::allocator >,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >::_Kfn,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator<>,class std::allocator > > >::iterator' to 'const struct std::less,class std::allocator > >'
No constructor could take the source type, or constructor overload resolution was ambiguous
C:\Documents and Settings\Administrator\Desktop\Galder repos\PLC\Galder PLC_Server\trunk\GalderPLC_Server\source\AMServer.cpp(292) : see reference to function template instantiation '__thiscall std::pair,class std::allocator >,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >,bool>::std::pair,class std::allocator >,struct std::less,class std::alloc
ator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >,bool>(const struct std::pair,class std::alloc
ator >,class std::basic_string,class std::allocator >,struct std::set,class std::allocator >,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >::_Kfn,struct std::less,class std::allocator > >,class std::allocator,class std::allocator > > >::iterator,bool> &)' being compiled
Generating Code...
Compiling...
GldPlcServer.cpp
Generating Code...
Skipping... (no relevant changes detected)
MyWMISink.cpp
Error executing cl.exe.
Creating browse info file...

GldPlcServer.exe - 1 error(s), 0 warning(s)

Felet löstes genom att ändra en rad kod från

typedef set<string> iterator;

till

typedef set<string>::iterator iterator;

.

En idé

Hur telefonoperatörer kan kringå avlyssning...

Lagtexten säger ingenting om hur operatörer får kringå avlyssningen. Av denna anledning kan t.ex. internetoperatören Bahnhof helt sonika ändra vägen som deras internettrafik tar ut ur landet och på så vis undgå att få sina kunder avlyssnade.

Frågan är, kan t.ex. Telia kryptera telefonsamtalen över gränsen? Kryptering är inte olagligt och på så vis kan de kringå avlyssning. Det är en intressant idé...

Produkter av FRA-lagen

Efter att FRA-laget klubbades igenom häromdagen så har Alliansen fått en del hårda smällar:

1) Finlands kommunikationsminister överväger att varna finnar att deras kommunikation kan avlyssnas när de talar över telefon och internettrafik med Sverige. Problematiskt är det i Finland också då en stor del av deras internationella internettrafik går via bottenviken och passerar alltså Sveriges gränser.

Andra internationella aktörer har redan före omröstningen igår kritiserat lagförslaget. I Mars gick Google ut och sa att de inte tänker investera i några datacentraler i Sverige om lagen träder i kraft. Andra stora aktörer har också visat kalla handen mot Sverige efter lagen.

2) Många arga mail har inkommit till regeringen. Enligt DN sa registratorn idag att de "formligen blivit mejlbombade". Lycka till med att svara på de mailen. I samma veva vill jag också nämna att den mailtråd som jag har blivit insvept i (se föregående blogginlägg) fortfarande pågår. Många intressanta och välskrivna inlägg är det där.

3) DN har dessutom publicerat en artikel om hur man enkelt kringår att bli avlyssnad av FRA. Äntligen har en del av det material som jag velat göra allmänheten mer uppmärksam på nått den breda massmedian. E-post kan avlyssnas lätt! Det finns även program för att göra ens surfande anonymt med mera.

Synd är dock att DN inte har fokuserat mer på gratisversionen av GNU Privacy Guard som kan användas för att kryptera mail och är gratis. Jag har funderat länge på att skriva ett litet informationsmaterial om hur det fungerar. Alternativt en bok. Kanske det är dags nu?

Även NyTeknik tycks ha publicerat en artikel om hur man kringår FRA:s avlyssningar.

Dessa två artiklar visar hur oerhört lätt det är att kringå FRA:s spaning och säger på samma gång väldigt mycket om hur mycket mer lagförslaget går emot demokrati och inte gör någon skillnad rent tekniskt i övrigt - vill en terrorist inte bli avlyssnad så finns det en uppsjö med programvaror gratis på nätet för att kryptera sin kommunikation.

Uppdatering, igen: FRA-lagen

Något nytt hopp var det alltså inte. Lagen har bifallits. Gått igenom.

Richard, du hade så rätt så. Igår klockan 21:21 lokal tid röstade riksdagen igenom FRA-lagen med en mindre modifikation; I själva verket en så liten modifikation att det i princip var samma förslag men i vackrare ord - eller tingel tangel som något blogginlägg skrev.

Något som var lite kul var att jag faktiskt fick ett svar från en av de riksdagsmän, Ewa Thalén Finné, jag mailade. Jag citerar:

Hej!

Tack för alla era mail och ursäkta att jag svarar er i ett massvar och att ni inte alla har fått svar omgående - har haft några mail att hantera.

Jag kommer att rösta för att signalspaningen i Sverige får bättre lagreglering. Jag är av den åsikten att signalspaning är viktigt för Sveriges och svenskarnas säkerhet.

Jag vill börja med att konstatera att jag sällan mött någon fråga där det finns så många missuppfattningar som i denna. Exempelvis är inte den signalspaning FRA bedriver tillåten när det gäller kommunikationer inom Sverige. Inte heller trafik som sker inom landet, men som passerar Sveriges gräns av tekniska skäl, omfattas av rätten för FRA att bedriva signalspaning, vare sig mailtrafik eller telefontrafik, om eller när sådan trafik "fastnar" på grund av angivna sökbegrepp ska den omedelbart förstöras. FRA kommer inte att lagra samtlig mailtrafik som passerar våra gränser. Många blandar ihop signalspaning med buggning och lagring av teleuppgifter. Det är olika frågor.

All form av underrättelseverksamhet innebär per definition att någons integritet kommer att kränkas vid något tillfälle. Därför är det viktigt att denna verksamhet hanteras med största varsamhet och selektivitet. Skulle vi inte bedriva underrättelseverksamhet i vårt land över huvud taget skulle vi behöva förlita oss på andra nationers underrättelseorganisationer för information och det är ingenting som görs frivilligt eller gratis. Dock vill jag tillägga att signalspaning har Sverige använt sig av under mycket lång tid.

I Sverige har vi tre underrättelseorganisationer i form av Säkerhetspolisen, SÄPO, Militära underrättelsetjänsten, MUST och Försvarets Radioanstalt, FRA. SÄPO hanterar säkerhetsfrågor inom Sveriges gränser och är en polisiär myndighet, MUST hanterar militära frågor och är en militär myndighet, medan FRA är en civil myndighet som bedriver sin underrättelseverksamhet på uppdrag av andra myndigheter som Regeringskansliet, Utrikes- och Försvarsdepartementet, Försvarsmakten och i vissa fall SÄPO. Viktigt att understryka är att FRA endast bedriver sin spaning mot företeelser utanför Sveriges gränser. Gränsen för när SÄPO tar över är solklar.

Jag skulle vilja understryka några saker om FRA och dess verksamhet:

1) FRA sysslar inte med massinhämtning av individers kommunikation. Det lagförslag vi ska ta ställning till i dag eller i morgon ger heller inget utrymme för detta. FRA väljer utifrån regeringens och uppdragsgivarnas försvarsunderrättelsebehov ut den utrikes kommunikation som är nödvändig för att svara på dessa behov, sökbegreppen ska godkännas av en nämnd bestående av jurist och riksdagsledamöter från samtliga partier.

2) FRA anses i underrättelsevärlden som en av de bästa kryptoknäckarna i världen. Givetvis kan de inte forcera allt och ska inte det heller.

3) Genom FRA:s arbete har ett flertal, allvarliga hot mot vårt land avvärjts. Den absolut största delen av FRA:s verksamhet består dock i att stödja regeringen, och då främst Utrikesdepartementet, med utrikes- och säkerhetspolitisk information i dess kontakter med andra regeringar. Teknikutvecklingen har medfört att den största delen av dagens trafik sker via tråd, istället som förut genom luften. Därigenom har FRA:s möjlighet att inhämta informaton för landets räkning kraftigt försämrats och behöver en ändring i lagstiftningen.

4) Den lagstiftning vi har att ta ställning till i dag eller i morgon innehåller flera kontrollinstanser för att de spaningsuppdrag som FRA får av sina uppdragsgivare avgränsas i omfattning (prövning innan) och kontrolleras i efterhand (prövning efter). I den nya myndighet som ska inrättas, Försvarsunderrättelsenämnden, kommer både juridiska företrädare samt politiker från riksdagens alla partier att sitta. Därutöver kommer även Datainspektionen och en helt fristående kommitté med riksdagsledamöter att få i uppdrag att följa verksamheten.

Vi kommer i Sverige nu att få ett bra regelverk för att kontrollera att integritetsfrågorna hanteras med största varsamhet inom underrättelseverksamheten, det kan kanske krävas ytterligare lagförändringar, men jag tycker ytterst att det är bra med lagreglering och är öppen för både att förändringar och förtydliganden kan behövas i framtiden.

Jag vill även lyfta missförståndet som flera skrivit om, signalspaning i både eter och kabel pågår i flera länder i vår närhet, t.ex. Danmark, Tyskland, Storbrittanien och kanske inte överrasknade i USA. Dock är den i flera av dessa länder inte lagreglerad när det gäller integritetsskydd.

Med vänlig hälsning,
Ewa Thalén Finné

PS. Jag har i mitt svar använt olika delar av olika kollegors och partiets svar - så samtliga ord är inte rakt igenom mina egna, dock står jag helt bakom dem.
___________________
Ewa Thalén Finné
Riksdagsledamot (m)

Telefon:
kontoret: 08-786 45 56
mobil: 070-319 74 88
hemsida: www.ewatf.moderat.se

Tack för svar Ewa! Lustigt med hennes svar var att hon såklart råkade bifoga alla e-postadresser till de personer som hade skickat mail till henne gällande FRA-lagen. Detta misstag har lett till att en öppen diskussion har byggts upp och jag har fått kopior av de svarsmail som har skickats till henne. Lite kul. Av hänsyn till de människor som har deltagit i diskussionen kommer jag dock inte att publicera deras mail här på bloggen. Vad jag gärna delar med mig av är mitt eget svar till henne:

Hej Ewa (och andra engagerade),

Eftersom att Ewa gladeligen spred alla kontaktuppgifter(!) och att flera
mail redan skickats hakar jag på och CC:ar er andra. Om ni anser att ni
inte vill vara med på tråden tycker jag att ni ska skicka ut ett mail
och be att få avskrivas.

Tack för svar Ewa. Alltid trevligt med korrespondens, men det gör mig
besviken att läsa att det inte ens var riktat till oss (enligt Marcus
M?????????). Antar att vi är en del i mängden.

Det gör mig också besviken att läsa att du tror att det är vi medborgare
som är bakom flötet. Jag accepterar att ni har en annan åsikt, men vill
samtidigt påpeka att många av dina argument är tämligen fattiga. Jag
skulle lika gärna säga att det "jag sällan mött någon fråga där det
finns så många missuppfattningar" bland politiker:

On Wed, 2008-06-18 at 12:09 +0200, Ewa Thalén Finné wrote:
> 1) FRA sysslar inte med massinhämtning av individers kommunikation.

Så länge information stannar upp genom FRA:s filter så kallar jag det
'massinhämtning'. Sorry.

> [...]
> 2) FRA anses i underrättelsevärlden som en av de bästa kryptoknäckarna
> i världen. Givetvis kan de inte forcera allt och ska inte det heller.

Den vanligaste asymmetriska krypteringsalgoritmen som används idag
(bland annat för e-mail) är RSA. Ända sedan dess födelse 1977 har _inte
ett enda_ säkerhetshål noterats då krypteringen bygger på matematik som
inte en dator kan lösa...och tro mig, lryptoanalytiker har försökt ända
sedan dess utsprung.

> 3) Genom FRA:s arbete har ett flertal, allvarliga hot mot vårt land
> avvärjts. Den absolut största delen av FRA:s verksamhet består dock i
> att stödja regeringen, och då främst Utrikesdepartementet, med
> utrikes- och säkerhetspolitisk information i dess kontakter med andra
> regeringar. Teknikutvecklingen har medfört att den största delen av
> dagens trafik sker via tråd, istället som förut genom luften.
> Därigenom har FRA:s möjlighet att inhämta informaton för landets
> räkning kraftigt försämrats och behöver en ändring i lagstiftningen.

Vilka var hoten? När?

Sen har jag några andra frågor:

1. Hur kommer det sig att det inte har varit en större debatt i
riksdagen gällande lagen när Journalistförbundet, SÄPO, Lagrådet,
Justitiedepartementet och Rikspolisstyrelsen alla kritiserade förslaget
hårt?

2. Varför var det så bråttom med att få igenom lagen? En del i riksdagen
hävdade att det knappt hade tid att sätta sig in i ändringarna. Varför
inte låta andra remissinstanser få säga sitt?

Men nu har lagen gått igenom och jag ser fram emot nästa mandatperiod då
den förhoppningsvis avskaffas. Inte ett enda alliansparti har längre
mitt förtroende.

Jag ser fram emot ett svar,

Jens Rantil

(ursäkta den lite fula formateringen, sånt händer när man copy-paste:ar)

Det ska bli spännande att se om jag får något svar.

Vill du läsa mer? Här finns mer bakgrundsinformation:

• Rick Falkvinges blogg
• Stoppa FRA-lagen
• FRA-lagen på svenska Wikipedia

FRA-lagen - öppet brev till politiker

Man håller ju lite koll på vad som händer i Sverige. Via Piratpartiets-mailutskick och DN:s förstasida (som har följt FRA-lagen riktigt väl).

Lite i sista minuten skickade jag precis ut följande, till största delen egenskrivna e-post till fem riksdagsledamöter från Skånes södra valregion:

Hej <riksdagsledamot>,

Mitt namn är Jens *** och jag kontaktar dig gällande den FRA-lag som kommer att röstas i riksdagen imorgon. Förslaget är beklagligt på många sätt och det förvånar mig att <ditt parti>, som en del i Alliansen, är för ett sådant tarvligt lagförslag!

FRA-lagen ger, som du säkert redan vet, Försvarets Radioanstalt rättighet att tjuvlyssna på all kabelburen trafik som lämnar rikets gränser. Det handlar bland annat om telefonsamtal, e-post-trafik, men även annan internettrafik. Målet med lagen är att göra Sverige säkrare
genom att snappa upp meddelanden från terrorverksamhet.

Men lagen håller helt enkelt inte måttet. Jag, med tusentals människor bakom mig, anser att lagförslaget hotar vår demokrati mer än den kommer att gynna vår säkerhet (om än alls!).

Som allmän teknolog och civilingenjörsstuderande är jag väl insatt i dagens teknik och vet med säkerhet att den krypteringsteknik som finns fritt och enkelt tillgänglig idag inte går att knäcka (innan solen hinner brinna ut). Vilken terrorist klokare än en höna vet detta, och kommunicerar endast krypterat. Detta gör att att tjuvlyssna över kabel helt enkelt är lönlöst.

Istället är det vår demokrati som får en pungspark. Enskilda svenskars kommunikation blir lidande (för att inte tala om riksdagsmän, regeringsmedlemmar och journalisters!). Dessutom är det beklagligt att dra alla Svenskar över ett bräde och misstänkliggöra dem för
terrorverksamhet - vad sänder det för signaler från vår egen stat?! Tilltro till vår stat är i sig en viktig demokratisk hörnsten.

Förbudet att undersöka andras brev och avlyssna kommunikation står dessutom skrivet i Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Dessutom skyddas vår korrespondens av Europakonventionen. Sådana grundläggande mänskliga rättigheter får inte upphävas utan mycket tungt vägande skäl. Ingen har hittills visat att sådana finns.

Det förslag som ligger framför oss håller helt enkelt inte måttet. Jag ber Dig därför att ifrågasätta hur mycket du värderar den demokrati vi idag har och röstar NEJ till FRA-förslaget i riksdagen imorgon.

Tack för att du har tagit dig tid att läsa detta,

Med Vänliga Hälsningar,

Jens ***, civilingenjörsstuderande vid Lunds Tekniska Högskola

Ansiktsigenkänning - preliminärt resultat

Nu sitter jag här med mina löständer (a.k.a. 'caps') och följande poppade precis upp i mitt Matlabfönster:

[n_pos, n_neg, false_pos, false_neg]=test_classifier('./faces', './non_faces', parameters)
n_pos =
1021
n_neg =
2343
false_pos =
81
false_neg =
14
>>

Äntligen(!!!) ser min klassifikator för ansikten ut att fungera!* Efter att ha arbetat med uppträningsprogrammet som lär upp datorn att känna igen ansikten i Matlab i fyra veckor, sedan givit upp Matlab, sedan arbetat i tre veckor till C/C++ istället, sedan skrivit själva klassifikatorn i Matlab och tränat igenkännaren med 3000 bilder (2x~13 timmar) har jag för första gången ett resultat! Och det är på tiden...på måndag ska projektet in (och dagen efter nästa projekt in)!

Nu gäller det bara att speeda på och se till att sökningen över en hel bild fungera, samt modifiera tränningsprogrammet och klassifikatorn så att den kan hantera cascade-klassifikationen som Viola & Jones använde sig av! Är förhoppningsvis inte alltför knivigt.

Over and out.

* Bilderna jag testade klassifikatorn på är de bilder den har blivit tränade så siffrorna är mycket missvisande i form av slutgiltigt resultat, men visar ändå att saker är som det ska.

Vad varje karl bör veta...

När jag ändå har dödtid att vänta på att datorn ska bli klar har jag funnit en ny inspirationskälla - GNU C Library Manual. Varför fick man inte den i handen när man läste C-programmeringskursen på LTH?! En gissning må vara att den visserligen finns till Windows men inte följer standarder som inkorporeras i exempelvis MS Visual Studio...

PS. Imorgon får jag förhoppningsvis "caps", dvs. temporära tänder i två veckor. Spännande!

Ansiktsigenkänning av en dator

...nu sitter jag här i tisdagnatten och väntar på att min dator ska cruncha sig igenom 3000 bilder på ansikten och förhoppningsvis kunna lära sig att detektera ansikten i digitala bilder. Algoritmen jag använder mig av är den som som Viola & Jones publicerade först 2001 och sedan igen 2004. C++-programmet var klarskrivet redan i helgen och kördes under hela förra natten. Som vanligt upptäckte jag en bugg efter 12-timmarskörningen och hoppas nu att jag kan finna den.

Det är svårt att finna buggar i ett program/projekt som detta. Viola & Jones tränade sitt program med 5 000 ansikten och 10 000 bilder utan ansikten. I brist på sjyssta databaser och (främst) tid att sitta och klippa ihop 5 000 ansiktsbilder som de gjorde så har jag nöjt mig med 1 000 ansikten (japp - manuellt klippta - det tog tid!) och 2 000 bilder utan ansikten. Programmet kommer att spotta ur sig olika egenskaper hos en bild som statistiskt signifierar ett ansikte. Men om det inte fungerar - har jag då en för liten träningsmängs av bilder eller är det en bugg i mitt program?

Projektet ska vara klart nästa måndag. Måtte jag hinna.

Google "Privacy"?

Sökmotorjätten Google Inc. har länge fått kritik för att de inte respekterar rätten till ett privatliv (eng: privacy). De senaste två inläggen (idag) på Googles officiella blogg visar tydligt vilket dilemma de har i frågan:

Det näst sista inlägget handlar om hur de nu har lagt in så att man kan få grym mycket statistik över vilka som tittar på ens filmer som man har skickar upp på deras webbplats YouTube. Att föra statistik över besökare utan att deras tillåtelse kan i sig sägas vara ett brott mot rätten till ett privatliv.

Det senaste inlägget handlar hur Google informerar om deras rutiner för behandling av personlig data.

Om allt hade passat in på min skärm så hade en skärmdump kommit väl till pass här.

Fildelning

Fildelning är här för att stanna. Vad ska vi göra åt det?

Fildelning är när man flyttar information/filer mellan olika datorer. Fildelning i sig är inget brott. Så fort man laddar ner datorprogram eller till och med laddar ner en webbsida på nätet så fildelar man. Text och bilder laddas ner. Bara det att debattörer och andra lustiga jullar talar om att fildelning är en felsägning då de såklart menar den illegala fildelning som bryter mot upphovsrätten. (Detta visar i sig hur lite många politiker/lagstiftare vet i frågan.)

Mitt förra blogginlägg vad i princip en uppvärmning till detta. Man kan tyvärr inte kontrollera internettrafik idag, och om man till trots försöker så hotar man de demokratiska rättigheter som jag värderar högt och inte vill tappa.

Det finns även andra sätt som fildelning försöker stoppas på som hotar demokratisk fundamenta. Regeringen har nyligen gått ut med ett lagförslag där upphovsrättsmakare skall ha rätt att få ut personuppgifter från internetoperatörer om personer som de misstänker bryter mot deras upphovsrätt. Helt plötsligt så skall alltså privata intressen och företag få agera polis på egen hand.

Synd är det att detta helt går emot deras vallöfte.

Jag har läst på en hel del i många bloggar och även om jag nog hade kunnat knåpa en text själv så har andra formulerat saker och ting bättre. Av denna anledning hänvisar jag er till "När började de kreativt skapande människorna dra i handbromsen?" skrivet av Anna Troberg. Hennes inlägg är en utmärkt beskrivning av mina åsikter i fildelningsfrågan.

Rickard Falkvinge tar även han upp en del i sitt senaste nyhetsbrev.

Piratpartiet har även skickat ut ett pressmeddelande efter regeringens lagförslag.

En kommentar om digital censur

Okej, nu måste jag dela med mig lite av en av mina hjärtefrågor. Den senaste utvecklingen i Sverige och världen ger mig kalla kårar och jag hoppas att jag kan sprida lite tankar.

Det digitala samhället med Internet i spetsen har blivit en rörelse som idag inte går att stoppa. Internet liknar en anarki och vill man se det världsomspännande digitala datornätverket som ett problem eller en möjlighet så måste man ta ställning. Jag, med majoriteten av Internetanvändarna i spetsen, ser det som en fantastisk möjlighet och en vacker teknisk skapelse som skall användas - inte bromsas.

E-post, chat, WWW: forum, bloggar, kollaborativa plattformar med mera är fantastiska verktyg men som med allt så har Internet sina baksidor - kort och gott - det är "fritt" och utan kontroll av vilken information skickas. Det är i själva verket det som Internet bygger på och som har gjort att det har blivit så kraftfullt - inget företag, länder eller myndigheter har kontroll eller möjlighet att filtrera material som de inte finner lämpligt.

Notera texten i fetstil i föregående paragraf. Det roliga (eller ska vi säga sorgliga?) i situationen är att varken majoriteten av politiker eller nöjesbranchen har förstått att man inte kan kontrollera det digitala informationsflödet. CD-brännare finns i varje dator idag och kryptering möjliggör att kommunikation på Internet inte går att identifiera. Så länge man kan spela upp en CD-skiva så kan man också spara den på sin dator ([1], [2], [3], [4]). Illegal fildelning går till exempel inte att stoppa.

Kontroll av information ([5])är dessutom ett steg bort från demokrati och det öppna samhället. Att börja söka igenom folks privata kommunikation för att försöka kontrollera information är också i sig ett hot mot demokrati (hans engelska är knaglig med argument bra, se också [6]) och ett steg närmre George Orwells 1984.

Vill man börja sätta krav på vad som ska få finnas och skickas över Internet så förstör man det fundamentala som det bygger på och tar många steg bak rent teknologiskt, men hotar också långsiktigt de demokratiska rättigheter som vi har och som Internet har givit andra. Det är just det som det som försigår på olika fronter och det som Piratpartiet slåss för.

Drupal och 17 fördelar

Att programmera välstrukturerade, snygga, stora dynamiska webbplatser är inte enkelt och jag börjar komma till slutsatsen att det kanske inte är så smart att återuppfinna hjulet varje gång. Efter att ha djupstuderat ett fritt (CMS) system som heter Drupal har jag kommit till insikt att advancerade sajter kan skapas på ett bättre sätt.

Webbplatser bygger på en uppsjö av olika tekniker för att fungera. När de första webbsidan publicerades 1991 av Tim Berners-Lee så bestod varje webbsida av vanlig text, fylla med en del kodsnuttar som berättade exempelvis var fetstil började och slutade. Detta blev vad som skulle kallas HTML (HyperText Markup Language). Fyra år senare kom JavaScript, den första tekniken som kunde få statiska sidor på Internet att vara lite mer levande, och däremellan hade redan dynamisk generering av webbsidor uppkommit (t.ex. aftonbladet). Men som vi alla vet så har utvecklingen gått snabbare och snabbare och idag finns det en uppsjö av tekniker och metoder för att få den professionella funktionalitet/design som så många webbplatser har: HTML, XML, XHTML, CSS, JavaScript, Apache/PHP/SQL, ASP(.NET), Python, JSP (Java), Ruby on Rails med flera...

Precis som glaset kan vara både halvfyllt och halvtomt så ger alla dessa tekniker både fantastiska möjligheter men saknar samtidigt ett klart och tydligt sätt hur de ska interagera på ett flexibelt sätt. Som en webbutvecklare för större webbplatser så frågar man sig ständigt frågor såsom:

• Hur kan jag konstruera en webbplats där jag över en dag kan ändra hur den ser ut?
• Hur konstruerar jag ett smidigt och snabbt system för hur behörigheter på webbplatsen fungerar?
• Vilket typ av innehåll ska min webbplats innehålla? Hur strukturerar jag det i databasen?
• Hur implementerar jag en flerspråkig webbplats?
• Hur implementerar jag sökmotor för hela webbplatsen?
  

När jag under ett års tid satt jag som förtroendevald webmaster åt Helsingkrona nation i Lund så ställdes frågor som dessa på prov. Arbetet bestod i att underhålla och utveckla helsingkrona.se. i samarbete med andra förmän och utskott.

Helsingkrona.se är en helt hemsnickrad komplex webbsajt som erbjuder användare med en viss behörighet att redigera alla artiklar och publicera både interna och externa nyheter. Utöver detta så har webbplatsen ett community som erbjuder funktioner á la (simplifierad) Facebook/Lunarstorm; bildgalleri, privata meddelanden, forum med mera.

Viktigt att förstå är att jag här inte bara talar om hur man impmenterar funktioner i listan, över utan även hur man strukturar en webbplats på ett så sätt att ny tung funktionalitet såsom lägga till ett nytt språk, en ny design, flytta webbplatsen, skins - arbeten som kan bli oerhört tunga om man inte har haft det i åtanke redan från första början. Kalla det vad ni vill - flexivilitet, modularitet - kärt barn har många namn.

Att skriva ett flexibelt hemsidesystem är oerhört svårt. Hur vet man hur stor en webbplats kommer att bli? Ska man räkna med att sidan skall översättas till spanska, engelska och italienska redan från första dagen? Vi som utvecklade Helsingkronas hemsida insåg att webbplatsens kod behövdes omarbetas och arbetar i själva verket för tillfället med att städa upp och strukturera upp.

Men i samband med att jag har tre andra större webbplatsprojekt inom en nära framtid så har jag under de senaste veckorna gjort en djupdykning i CMS-djungeln. Jag har fokuserat på Drupal då många forum och äldre blogginlägg tycktes visa på att denna CMS visserligen hade en lite högre inlärningströskel än många andra, men var oerhört kraftfullt.

Förkortningen CMS står för Content Management System och är precis vad som har implementerats på Helsingkrona.se. Ett CMS kan sägas vara en webbpubliceringsplattform - ett system som erbjuder enkel redigering av webbsidan via en webbläsare. Vissa kommer även med funktioner för att ha ett community.

Det finns oerhört många att välja bland - vissa är gratis, andra fria och en del behöver man betala töntigt stora summor för. Drupal är öppen källkod, vilket ger många fördelar gentemot slutna; Över hundra utvecklare sitter världen över och ser över all kod som skrivs till plattformen. Detta gör att koden inte kan tappa fokus på vara lättläst eller sakna flexibilitet för att passa många behov. Det ger såklart även en boost i hur säker systemet kan anses. 200 ögon är bättre än sex.

Att projektet är kollaborativt ger även en annan boost - Drupals dokumentation är alldelles fantastisk. Det finns guider för allt, och skriftliga beskrivningar över API:er. Skulle dokumentation av någon anledning saknas så finns hjälp alltid nära till hands via dess stora användarbas på groups.drupal.org.

Vi har tio sidors tunn dokumentation av Helsingkronas hemsida.

För att hålla min stora nya fascination för Drupal kort så presenterar jag här en lista över alla de fantastiska fördelar som jag ser med det:

1. Öppen källkod.
2. Stor användarbas med aktiva forum och diskussionsgrupper.
3. Snygg, väldokumenterad kod.
4. Ett mycket snillrikt system uppbyggt av moduler som starkt uppmuntrar ny kod att delas upp så att man vet var man hittar den. Möjlighet att stänga av och sätta på moduler finns.
   
5. Många färdigskrivna moduler
   
6. Stöd för sökmotorvänliga adresser.
7. Stöd för mallar/skins som gör att man kan dela upp användargränssnitt och bibliotek.
8. Stöd för webbplatser på flera språk.
1. Automatisk igenkänning av vilket språk en besökare har på sin dator.
2. Läckra användargränssnitt för att se vilka sidor som behöver uppdatera sin översättning.
3. Möjlighet att ladda ner alla (~1600!) vanliga ord och uttryck från drupal.org samt bidra till gemenskapen om man har uppdaterat översättningarna till det bättre.
9. Tydligt administrationsgränssnitt.
10. Läckert API för att hantera formulärdata på ett flexibelt och mycket mer säkert sätt.
11. Möjlighet att kategorisera nyheter och sidor på sin webbplats och filtrera efter detta.
12. Communityfunktioner så det ryker om det:
1. Vänlistor
2. Skicka meddelanden mellan användare
3. Skriva böcker och artiklar tillsammans
4. Forum
5. Delta/Skapa i grupper
6. Bloggar
   
13. Fantastisk behörighetssystem för att dela in användare i grupper såsom författare, webmaster etc. Man kan t.ex. ställa in att vissa användare bara får redigera vissa artiklar/böcker.
14. Snabbt (har överlevt en slashdottning) - har inbyggt cache i systemet.
15. Mycket snygg och flexibel lösning på hur man administrerar menyer på en sajt.
16. Hjälpfunktioner för AJAX-funktionalitet.
17. Möjlighet att översätta JavaScriptkod till flera språk.

...och sist men inte minst så har Drupal tänkt på så mycket att avancerad funktionalitet är lätt att implementera. Det var det den här bloggposten egentligen handlade om.

Drupal är fantastiskt och jag ser fram emot att jobba i det. Version 6.0 kom ut för ett par veckor sedan och deras moduler håller på att upgraderas till den nya versionen. Jag har hjälpt till lite med översättnignen till Svenska.

OpenStreetMap.org

Jag fascineras ständigt över den kollaborativa arenan på Internet. Att hjälpa till med att programmera på öppen källkodsprojekt är bara en spott i havet av vad folk håller på med. Häromdagen snubblade jag över OpenStreetMap.org. Vissa människor har tid...

Fri programvara, eller öppen-källkodsprojekt, med GNU/Linux i spetsen, kan nog sägas vara det mest kända samarbetssättet på Internet. Men det finns så mycket mer. Wikipedia, ett uppslagsverk där vem som helst har tillåtelse att gå in och skriva nya/redigera artiklar, är ett exempel som många jag har träffat känner till men inte att uppslagsverket baseras på tusentals författare världen över.

Organisationen Wikipedia Foundation, som står bakom har Wikipedia, har även lanserat kollaborativa webbplatser som möjliggör publicering av nyheter, skriva böcker (barnböcker), citat, ordböcker, gamla texter med mera.

Och det finns så många flera fantastiska projekt för att samarbeta på nätet än de ovan. Det senaste tillskottet till min lista är OpenStreetMap.org - ett projekt som syftar till att bygga upp en egen vägkarta över hela världen. Check it out - det liknar Google Maps.

Människor sitter alltså och skriver in vägkoordinater på sin fritid. Alternativ så kör det längs en väg och sparar rutten på sin GPS. Är det inte fantastiskt vad vissa människor har tid till?!