UTF8 and MySQL

To get LAMP to work with UTF8 encoding is not as easy as one would like to think it is. This spring I had huge trouble to get it to work. I had set all the table and database settings to UTF8 and the problem presented itself when PHP connected itself to MySQL and tried to present a query to a (browser) client. The MySQL client always hesitated to convert everything to latin1 encoding.

In the beginning i used the old mysql PHP module and later tried the new mysqli PHP module. Neither of these gave the right encoding. mysqli even has a special function to set the prefered encoding but it didn't work, neither did changing locale on the server/client help me - nothing, niet, nada.

Googling the web told me that I wasn't the only one having this problem. There were numerous bug reports at MySQL's website and people were trying all different sorts of things on forums and blogs. Finally I found a solution to the problem and it is to run the command

SET NAMES utf8

every time the (PHP) MySQL client connects to the server.

If you have administration right to the MySQL server you're connecting to another way is two add the line

[mysqld]
...
init_connect='SET NAMES utf8'
...

in /etc/mysql/my.cnf (or whatever the MySQL configuration file is called...).

Why I'm writing this now is because I didn't have a blog this spring and I just encountered the problem again. It's a strange MySQL haven't done something about this, especially when they're claiming that they have full UTF8 encoding.

Dave Matthews Band

I tisdags var det dags för min första konsert i amerikalandet! Om kameror hade varit tillåtna så hade jag kunnat lägga upp lite bilder, men så var inte fallet...

Dave Matthews Band under en spelning i Australien 2005.
(bilden är tagen från Wikipedia och är publicerad under The GNU Free Documentation License)

Vad: Dave Matthews Band
Dave Matthews hade 1991, då han bodde i Virginia, lite musikaliska idéer som han ville testa och formade då bandet Dave Matthews Band. Bandet är ett 6-personersband (trummor, el-/akustisk gura, fiol, bas och ett par blåsinstrument - vanligtvis sax och trumpet), och spelar vad jag skulle kalla nån sorts "upprockad jazz, till sång". Sångaren Dave Matthews har en mycket ball röst och är en jävel på att hitta bala riff på gitarren!

Dave Matthews Band är mycket populära i USA, men har inte spridit sina korn mot Europa lika väl. Jag kom över dom på nätet för något år sedan och tyckte att de var hippa.

Var: (Utanför) Raleigh
Officiellt så var konserten i Raleigh, som ligger lite över en bussfärd, österut härifrån. Inofficiellt var konserten en kvart med buss ut från Raleigh för att sedan promenera i en extra kvart. Ute i ingenstans så finns det nämligen en jätteenorm amfiteater (Walnut Creek) med gräsytor längst bak och stolar med tak över sig längst fram. Allting riktat mot en i amerikanska mått säkerligen liten scen, men i svenska... :-)

Alltid kul att få en liten glutt av Raleigh, där State University of North Carolina ligger - ett universitet som jag ryktesvägen egentligen ska vara lite bättre vad gäller matematik och ingenjörskurser. Jag har för övrigt en vän i Lund som ska dit nästa termin.

När: Tisdag 18/10-07 ~20:30-23:00
Ingen kommentar :-)

Hur (var det)?
Min första reaktion var att jag trodde att det var ett större band. De inspelningar jag har lyssnat på har ett mycket stort ljudrum och jag var imponerad över hur dessa sex herrar (inga kvinnor!) på scen kunde låta så stabila.

Ordet "stabilt" kommer igen, och på något sätt så var väl det det som också var deras motgång den här konserten. Allt kändes mycket planerat, förmodligen strikt inplanerat för deras tour, och jag saknade lite av spontanitet. T.ex. så var mellanspelen precis likadana på en del livespelningar jag har lyssnat på... Kan det ha varit att de spelat denna välplanerade tour så länge som gjorde att de glömde bort att kontakt med publiken eller var det bara att folkmassan var så stor?

Sist men inte minst så var de fantastiskt duktiga på att göra spännande övergångar mellan låtarna utan att pausa, men många långa instrumentala stycken - som många gånger kan få publiken att skriva sig i stolarna - men inte denna gång! Ett par gånger övergick de bland till latinamerikansk musik och jammade loss ordentligt för att sedan smidigt övergå till en ny låt.

Återigen, Dave Matthews är en jävel på gitarr och har en ball röst.

Over and out. I november ska jag se Ani DiFranco ([1], [2]) - det kan bli hur hippt som helst!

PS. Micky, jag gav dig en skiva med Dave Matthews Band en gång. Kommer ihåg? DS.

PS2. Tack för alla trevliga kommentarer ni har skickat mig! DS2.

Referenser:

• Dave Matthews Bands officiella sajt
• Wikipedia / Dave Matthews Band
  
• Pirate Bay - [1] & [2]
• Ani Difranco - officiella hemsida
  

Kul länkar

För att göra dagen lite gladare för er alla så skänker jag er här några roliga länkar på nätet:

• En mycket rolig artikel på DN.se om vandring i Himalaya.
  
• Project Euler - mycket beroende framkallande quizliknande tjänst för alla hobbyprogrammerare (och kanske hobbymatematiker). Min genius level är för tillfället 11%, men jag får medge att jag inte har arbetat mycket på min status på ett tag :-)
  
• pi-calculator - ett roligt projekt för den inbitne matematikprogrammeraren.
• GPG4WIN - gratis program för att skicka säkra krypterade e-mail. En svensk manual håller på att översättas.
• poesisidan.se/blogg - en blogg innehållande dagliga haikus på svenska. Mycket underhållande och beroendeframkallande.

Keep on surfin'.

UNC wireless network on Ubuntu Linux

Finally I got the encrypted UNC wireless network (WLAN) working on Ubuntu today (in Ram Village Dining hall)! I have yet to try further to really be sure it works, though.

Since I arrived at UNC I have not managed to get the wireless working in Ubuntu Feisty 7.04. I tried the inofficial instructions given at the ITS website*, but to no extent. Of course the more I tried the less sure I was what encryption that was used at the campus etcetera.

Also, what is a bit sad, is that the GNU/Linux instructions given on the ITS website requires the user to use a terminal - which isn't required in most distributions nowadays!

This is what I did to get the wireless working (these instructions requires that you use GNOME as you desktop environment - and should probably work with any distribution which does so):

1. Install the "Network Manager Applet". In Ubuntu this can be done by installing the "network-manager-gnome" package in the Synaptic Package Manager.
2. Restart your computer (maybe restarting GNOME will be enough).
3. When GNOME is again up and running you should have a new icon in the top right corner of your screen containing something like one computer in front of another. This icon is the GNOME Network Manager Applet.
4. Double check that your wireless network card is turned on. Some computer's got a button to turn it on, some don't. Usually the wireless LED begins flashing on most computers. By turning on the WLAN the computer automagically begins to search for wireless networks around your computer.
   
5. After a few seconds a left click on the network manager applet should give a list of the available WLAN:s together with their signal strenth. For many network it is just to click on any of the to get them working. For the UNC wireless network DON'T...!
6. ...instead click on "Connect to Other Wireless Network Network..."
7. Network name should be "UNC-1", wireless security should be set to "WEP 64/128-bit Hex", authentication should be "Open System" and the key is the key given by ITS (I guess they don't want me to post it here...even though the encryption sucks).
8. Press "Connect", sometimes the GNOME Keyring Manager requires you to enter your password. This is to be able to save the WEP key so that it can connect automatically for you later on.
   

If all is well you should be given an IP-adress and the network should work straight away. Try fire up your web browser and see if it works.

Good luck and I hope this helps!

* Notice that the program 'dhcpcd' is replaced by 'dhclient' on Ubuntu. The link requires an onyen login - which all students at UNC have.

Kär utbildning har många namn

När någon i Sverige frågar mig vad jag läser brukar mitt svar variera. Säger man "matematik" får man lika många höga suckar som stirrande blickar - tänk att ett ämne kan vara fyllt med så många känslor, gamla skolminnen och fördomar. Ni vet alla hur jag är så mycket för att förklara, men vissa människor börjar springa bort från mig redan innan jag har hunnit säga "matem..." - hur ska man då kunna ge både matematiken (och därmed rädda sig själv) en chans?!

Min vän Calle i Lund menar att utbildningen Teknisk Matematik, som jag läser på Lunds Teknisk Högskola (LTH), än så länge är så ny att han hellre skulle sagt att han läste Teknisk Fysik. Detta för att min utbildning är hämtad ur Teknisk Fysik-utbildningen och för att denna är så mycket mer allmänt känd. Men vill jag inte skylta med Teknisk Matematik och sprida att den finns? Ordet "Fysik" är förmodligen mindre negativt värdeladdat, men är ändock i samma klass som "Matematik" vad gäller fördomar, känslor och skolminnen.

För att enklast förklara vad jag läser, både i Sverige och här, så säger jag numera många gånger "tillämpad matematik" och lägger ibland till en knorr där jag mumlar nått om "matematik och data". Anledningen till att jag lägger fram min utbildning på detta sätt är flera:

Den första är relativt enkel - en amerikansk "civil engineer" är (iallafall i dessa krokar) inte vara samma sak som en svensk "civilingenjör". Efter att mina första veckor här fått behöva förklara om och om igen att jag aldrig någonsin kommer att bygga en enda bro i hela mitt liv så fick jag helt enkelt byta namn på min utbildning.

För det andra så är "Tillämpad matematik" ett mycket luddigt begrepp, till det positiva i det här sammanhanget. Om Lisa, som är rädd för matematik (för det är ju det det egentligen handlar om! - mattefobi), hör någon som mumlar "tillämpad matematik" så vet hon inte lika mycket om hon ska springa eller inte. Om jag då är snabb så brukar man kunna flika in någonting intressant och spännande så att Lisa stannar och lyssnar - och slappnar av lite(!). (har ni sett hur folk spänner sig i hela kroppen när man nämner matematik?! Inte? Titta noggrant nästa gång ni ser någon nämna matematik...). Självklart har ingen någon aning om jag läser fysik, medicin eller datorvetenskap om jag säger "tillämpad matematik", men det är en annan femma som är lätt att lösa.

Någonting som har slagit mig mer och mer när jag läser här är hur disciplinen
matematik skyltas annorlunda med här än på LTH, och kanske kommer just tillämpad matematik mer väl till pass här. Det finns en matematik-, statistik- och en datorvetenskapsfakultet. Visserligen att matematikfakulteten har teoretiska kurser, men fördelningen av den matematiska teorin som läses är annorlunda än i Sverige; I Sverige står matematikfakulteten och sträcker sina fingrar utåt mot andra vetenskaper, medan man i USA snarare har de tillämpade vetenskaperna som sträcker sina fingrar mot matematiken. Att du kan läsa bildanalys som en matematikkurs på LTH är ett gyllene exempel. Här läser jag nu min bildanalyskurs på datorvetenskapsfakulteten, och i den kursen så går vi igenom grunderna i den matematik som behövs.

Jag ser många hint:ar till varför denna iaktagelse stämmer in så väl med mycket annat här: "Teori är inte viktigt om det inte leder till någonting i praktiken". Denna mening säger inte bara någonting om USA och matematik, inte bara något om UNC, utan snarare väldigt mycket om USA. Min matematikkurs här handlar till exempel om analysera olika exempel på tillämpningar.

Tillåt mig nu att sväva iväg under några sekunder:

För att LTH och Lunds Universitet ska sluta trampa varandra på fötterna så är det kanske just en sån här profileringen som krävs - att matematik ska flyttas ut ur mattehuset till andra hus. Kanske ligger det en förbättring i att göra just detta - som man har gjort här.

När jag ändå är ute och grämer mig över civilingenjörutbildning så vill jag återigen trycka lite på fler exjobb. Civilingenjörer i övriga Europa kan ha upp till TRE(!) internships på företag innan de har tagit examen. I Sverige har vi en. Om tekniska högskolor ska kunna närma sig arbetsmarknad på ett bättre sätt så anser jag att mer praktik ute på arbetsplatser är relevant.

Tips: Så om du är en student som ska söka matematikkurser utomlands, se då alltså till att leta utanför matematikfaktulteternas kurser, för jag blev förvånad när jag sökte hur få matematikkurser som UNC hade - de låg vid andra fakulteter!

Harry, Free Software Day & amerikansk fotboll

Ah! Äntligen börjar jag vakna upp ur min förkylningsdvala! Jag har varit ordentligt förkyld sedan i måndags och har sedan dess producerat både stora mängder snor och stönat högt över att min hjärna har känts som tuggummi. Min räddare i nöden har varit Harry, Harry Potter alltså, som har kommit till undsättning under de tillfällen när jag varit sängliggande och väck. Oj, oj, oj så spännande den femte boken "Order of the Phoenix" har varit! Denna bok är visserligen sedan klockan fyra i morse slutläst, finito och bakom mig - men jag kan knappt vänta tills att jag får tag på nästa bok! Har jag tur har Fleming denna i sin ägo...

I fredags så firade Open Source Initiative-gruppen här på UNC den officiella "Software Freedom Day". Inbjudna var en del intressanta föreläsare, bland annat:

• Max Spevack, Fedoras Projektansvarig.
• Amit Bhutani, Senior Linux programmer ansvarig för Linux på DELL.
• Mark Finkle, programmerare och ansvarig för plugin-strukturen på Mozilla Firefox.

Utöver dessa så fanns även Creative Commons representerade vilket jag fann mycket glädjande att se! Till råga på det hela så fick jag också en e-postadress till en kille som varje månad åker till den närmaste LUG:en, Triangle LUG - najs! Tänk...snart kanske jag äntligen kan få träffa lite riktiga nördkompisar... ;-P

Utöver denna, för mig, heliga dag, så var det igår, Lördags, dags för ytterliggare en fotbollsmatch in-town. Intressant denna gång var att istället för att stå i publiken så arbetade jag på matchen - handbollslaget som jag spelar i kräver nämligen att man har ett visst antal pengar för att få spela i matcher/kupper så jag och nio andra gossar hoppade i några gråa arbetskläder och stod vid entren i 6 timmar. Jobbet gick ut på att le, vara trevlig, tydlig, skärpt och dra studenternas passérkort vid inträde - ett tungt jobb om man varit ute och tjoat och tjimmat kvällen innan och bara sovit sex timmarunder natten.

Efter att ha dragit kanske 4000 kort så känner jag säkrare på det mycket typiska amerikanska kallpratet; såsom "hey, how'r'u'doin'?" (man skiter i egentligen i vad folk svarar), "Hey, what's up?", "Enjoy the game", "Enjoy"... Den sista timmen var jag säkerhetsansvarig på planen nedanför publimassorna - himla häftigt och jag smygtog några bilder med mobilkameran. Jag lovar att man inte alls kände sig särskilt stor och farlig som vakt där nere :-)


Så vad har hänt mera den här veckan? Hans och danskan Anne-Mette har hookat upp och är nu lika keliga som två nykära syrsor, jag har haft ett fullt direkt samtal med min knepiga rumskompis, jag har lekt med svenskan Viveka och spelat mycket biljard med Hans...

Idag har temperaturen varit underbar ute - precis som svensk högsommar - och jag och Viveka har legat i sol och gräs under eftermiddagen och studerat. Mycket trevligt. Kvällningen var kall (16 grader!) och nu sitter jag i halvt underställ i vår kalla luftkonditionerade lägenhet.

Hade jag inte varit så himla schleten hade jag spöat Hans i biljard ikväll, men nu blir det istället lite lite läxläsning och sänggående.

Optimering av läsbarhet

I somras hade jag en sommaranställning i två och en halv månad med ett forskningsprojekt på Humanistlaboratoriet vid Lunds Universitet som lundabor finner nere i källaren på det nya Språk och Litteraturcentrum (SOL-centrum). Forskningsprojektet gick i korthet ut på att förbereda mätningar och analys av lästester från över 300 ekonomistudenter som skulle läsa en text på datorskärm i en kvart vardera. Experimentet skulle utföras under oktober månad nu i höst (2007).

Under utvecklingens gång stötte jag på många små problem och en av dessa gällde läsbarhet av texter på datorskärm under olika design ([1], [2], [3], [4], [1.5]). Jag gjorde lite bakgrundsundersökningar på Internet och fann mycket information gällande teckensnitt och utformning av dessa. Mer intressant var att avsaknaden av att undersöka hur olika färger fungerade tillsammans. Min chef Kenneth, som hade lite koll på området, trodde inte att det hade gjorts mycket undersökningar inom området.

Vissa sidor menade att det var viktigt att kontrasten mellan förgrund och bakgrund var viktig (duh!), men var fanns undersökningarna om olika färgkombinationer?

A. L. Hill (1997) hade visserligen en undersökning som många uppenbarligen verkar hänvisa till (då den dyker upp högt upp i sökning på Google), men jag tyckte att den vacklar i sin metod att välja ut de färger som analyseras för vidare analys. Att bara välja ut 6 stycken bakgrunds-/förgrundsfärger är en spott i havet. En dator representerar vanligtvis en färg i RGB (rött, grönt, blått) baspar. Rent teoretiskt ligger i de flesta fall varje färgstyrka i intervallet 0-255, vilket ger 256^3=16 777 216 olika färgkombinationer. Rent teoretiskt (kombinatoriskt) så finns det alltså (256^3)^2=256^6=281 474 976 710 656 ~= 2.8*10^14 olika bakgrunds-/förgrundspar. Hur kan man då välja ut 6 kombinationer av detta?

Motargumentetet är att ett mänskligt öga inte kan se någon större skillnad mellan RGB(0,0,0)/RGB(0,0,0) och RGB(0,0,0)/RGB(0,0,1) - visst, men tänk er då att intervallet 0-255 istället delas in i 16 distinkt olika färger. Detta skulle ge 16^6 = 16 777 216 olika kombinationer av förgrunds-/bakgrundsfärger - i jämförelse med 6 stycken!

Idag fick jag en liten idé som jag skulle kunna tänka mig att spinna vidare på. Det är ju rent praktiskt omöjligt att göra en undersökning som undersöker läsbarheten för alla dessa kombinationer av färger, men problemet skulle faktiskt kunna ses som ett optimeringsproblem: Givet färger så vill man optimera läsbarhet.

Om man gör antagandet att läsbarhet är proportionell mot läshastighet (och att försökspersonen inte slutar läsa texten) så skulle man kunna implementera en hemsida som beroende på hur snabbt en läsare läser en artikel kan optimera färgkombinationerna. Idag har många sidor sina artiklar uppdelade på flera sidor, och det är precis den funktionaliteten som man skulle kunna utnyttja.

Att läsare manuellt ger respons på läsbarhet i all ära, men vem orkar göra det?

Vilken optimeringsalgoritm man skulle kunna utnyttja är inte trivialt, men jag kan tänka mig att Simulated Annealing skulle kunna vara en mycket välfungerande algoritm för projektet, eller varför inte en evolutionär algoritm?

Det intressanta är att dessa idéer på ett sätt ligger i linje med två av de kurser jag läser nu. Datorgrafikkursen behandlar nu ytligt perception och hur ögat och hjärnan behandlar synintryck, såsom färger. Min matematikkurs, Matematisk Modellering, behandlar ytligt olika modeller för optimering - såsom just de ovannämnda. Modelleringskursen kommer att innehålla ett större projekt, är det detta jag vill göra?

Så vad krävs för att projektet ska gå i hamn?

• En välbesökt sida (nej, min blogg är inte så välbesökt :-) - jag har i medel 2 besök per dag)
• En sida med ordentlig databas.
• En duktig programmerare som vill leka med parametrarna i den "simulerade stelningen". Givetvis kan färgerna inte slumpas fram helt till en början, utan något krav får nog finnas på exempelvis kontrast mellan färgerna.
• Som alltid...tid och vilja.
  

Referenser:

1. Readability Of Websites With Various Foreground/Background Color Combinations, Font Types And Word Styles, 1997, A. L. Hill (se också här)
   
2. The Five-Finger Readability Rule, 12/9-07, K. Stout
3. Wikipedia - Readability (in writing), 12/9-07
4. Readability, 12/9-07, www.webdesignfromscratch.com
   

Helgfester och snörvel

Ojojoj, ännu en helg har passerat och det är under helgerna saker och ting händer, tro mig. Ibland känns det nästan som semester under veckodagarna - tid att vila upp sig.

När jag fick reda på att jag kommit in på Chapel Hill i våras fick jag också reda på att min kusins (Peders) kompis Joakim var förlovad med en tjej, Fleming, som läste här. Tyvärr är alla bilder av henne lite för suddiga för publikation. Denna tuffing till väldigt liberal amerikansk kvinna skrev till mig den 3:e september på Facebook:

I dont know if sketchy* translates to swedish but you need to quit being it. We'll be out on Tuesday night, Thursday, Friday, and Saturday nights (and probably Sunday as well). Come out with us (I have five hot single roomies and I feel the need to introduce them to a decent single Swedish man which I assume you are). Hope all is going well!

Fleming

* Sketchy: ungefär "knepig" eller "ignorant", typ - jag hade varit lite dålig på att höra av mig.

Finns det någon som hade tackat nej till detta erbjudande? Icke. :) Då veckan var begränsad av studier siktade jag på helgpartajen.

Flemings partaj.

Den officiella inbjudan till fredagsfesten kom såklart över Facebook då allt här numera är Facebookiserat. Inbjudna till antalet var 400(!), men tjejerna räknade med att bara 200 skulle komma. Då deras egensålda bål tog slut efter halva festen undrar jag om det inte var fler. I all denna villervalla rusade Fleming runt med mig och introducerade mig till minst 10-15 vackra damer - mycket trevligt men inoptimalt då jag och namn aldrig riktigt går ihop. Hans och Anne Mette dök upp senare på kvällen.

Som tur var var det ju fest i lördags också och tid att repetera lite namn. Det var ytterliggare en privatfest hos en viss Brett(?) med kanske 50 pers. och gratis öl. Efter någon timme kom polisen och stängde ner festen (det händer tydligen ofta) så det blev utgång till någon bar där alla europeiska utbytesstudenter plus Adrienne och hennes vän råkade vara.

Nu kommer utbytesstudentens första budord, håll i er:

1. Du skall hålla hårt i de vänner som har många vänner. Stöt dig inte med dessa spindlar i det sociala nätet.

Adrienne & Merle, Dan the Man och numera Fleming är exempel på detta.

Jag har ju flera gånger nämnt att man har fantastiska privilegier som student här. Bland annat finns det en utomhuspool (som visserligen stänger om någon vecka). På bakissöndagen så bjöd Viveka med mig att hänga vid poolen. Mycket trevligt. Viveka, biokemistuderande från Lund, är en av de två andra svenskarna utöver Hans här.

Som alltid så kostar det att ligga på topp. Av denna anledning så resulterade denna mycket lyckade helg i en sen läxkväll och en ordentlig förkylning som jag idag släpar runt på. Jag lär hålla mig inne till middag med Hans, då ryktena säger att det är 35 grader Celsius ute...

Laptop screen issue

Since this might be valuable information for someone else I am posting this in English.

The 25th of December last year (2006) I bought a Fujitsu-Siemens Amilo Pro V3205. This laptop has been working perfectly, almost out-of-the-box, in GNU/Linux (Ubuntu). A wonderful small thing and I don't know what I'd do without it.

Some time ago I noticed that there were marks appearing on my screen - most easily seen in black- or white-only screen. I've been very careful with if and since they are geometrically shaped I believe they are manufacturer errors.

I've got a 1-year warranty. The laptop was bought in Sweden and unfortunately I'll be in United States until May 2007, so I will soon be looking into a way to solve the issue of not being without a laptop during class. I'll keep this blog updated about what Fujitsu-Siemens says about it.

Here are a few pictures of the screen: [1], [2], [3] and [4].

Is someone experiences the same problem I'd be happy to hear.

Biljard, frusen yoghurt och handboll

Ah! En underbar kväll av biljardspelande mot Hans, med en paus för biltur med Merle och hennes homopolare till ett upperbarligen mycket populärt ställe som sålde frusen yoghurt - det som vi kallar mjukglass :-) Notera för övrigt att jag leder stort över Hans för tillfället i biljardspelen.

...men jag ska faktiskt börja i rätt ände. Egentligen så började min dag med att jag gjorde halva min läxa som jag fick igår och har två veckor på mig att göra. Väldigt skönt och jag kände mig mycket duktig när jag lade läxprogrammerandet åt sidan för att ta en promenad och fylla i formulär för byte. En del av er har hört att jag har haft lite strul med en rumskamrat - och det känns inte värt att gå runt och må dåligt av det om jag kan byta boende.

Därefter for jag på min andra handbollsträning här. Den förra var igår, och om jag inte hade tillräckligt med träningsvärk i morse så har jag det garanterat nu. Det här är annorlunda handboll än vad jag är van vid på många sätt:

Handboll här (Team Handball på engelska) är en mycket liten sport och det finns några eldsjälar som slåss mot upplösning för att hålla igång sporten. De som har spelat handboll längst här har ungefär spelat i fyra år. De flesta 1-2 år. Om jag bara hade haft lite bättre koordination så hade jag varit stjärna. Tränaren, som befann sig i Sverige som extratränare i Örebro i sommar, har hållt i handbollslag sedan -89 nån gång. Det är nog möjligt att jag kan få en plats i deras "A-lag" om jag sköter mig (se nedan).

Eftersom att sporten är så liten, och massor av spelarna tog examen förra året så har de grym brist på spelare. Bland annat grund av denna brist så tar de in ~5-10 nya spelare varje termin och lär dessa spelarna grunderna i sporten i form av jämförelser med rörelser, strategi med mera i amerikansk fotboll, basket... Mycket lustigt. Hela gårdagen gick ut på att vi fick göra övningar i att passa, göra enkla växlar med mera. En nybörjarkurs i handboll helt enkelt.

Spelandet i sig är sig ganska likt - skott och passar är bra men jag undrar hur många kombinationer de kan. Spelsinnet verkar inte vara lika mycket topp som alla andra detaljer, om jag har sett rätt.

En annan sak, som kanske är den största skillnaden för mig är den mycket annorlunda ledarstilen: Tre visselpip och alla i laget fryser i sina positioner. Första träningen viskade jag diskret med en kille medan tränaren berättade hur man spelade handboll - och den incidenten resulterade i att vi blev bortskickade från planen, direkt. Utöver detta har tränaren 2-4 underhuggare, som har fått titlar, som i början kändes som rövslickare men som faller väldigt praktiska. Det är intressant hur de har lagt uppträningen av nykomlingar och hur de erfarna (inklusive jag) hjälper till att lära folk spela handboll :-) Tränaren uppskattar om vi alla köper varsin visselpipa för att själva vara domare - vilket kan bli mycket spännande.

Tyvärr har jag inga bilder för tillfället.

Nu ska här sovas! Imorgon har jag en pyttelektion, lite lunch med Hans och under kvällningen är jag bjuden till Fleming, Peders kompis festmö, på en jädrans partaj med över 200 inbjudna. Det ska bli mycket spännande. Det finns ett tema också som jag nog måste göra något åt under eftermiddagen.

Ses i vimlet. /J

Vad händer, mannen?

Jahapp, så då tänkte jag i vanlig anda berätta lite om vad som händer. Som en gammal Botkyrkabo så föll det sig därför naturligt att välja titeln "Vad händer, mannen?" för detta.

Sist jag rapporterade vad som händer i hooden var den 27:e augusti - nästan två veckor sedan och en hel helg emellan! Dagen efter denna rapport (måndag) så bjöd min mentor, Dan the Man, mig på lunch vid hans fraternity. Grabbarna som bor där har en anställd kock under 4 dar i veckan så det var bara för mig att smita in och vara glad. Till dessert var det Halo 2-spelande (TV-spelande) på deras jumbo-plasma-TV i vardagsrummet. Jag tror bestämt att småpojkarnas päron har lite pengar, om inte så har de gamla medlemmarna.

Senare samma måndag så möttes hela EASE-organisationen upp på en restaurant vid Franklin Street, den stora gatan som är downtown ni vet. EASE är lite vad det låter. Det är en organisation som finns för att göra det lite lättare, gladare och trevligare att vara utbytesstudent här genom att förmedla mentorer såsom Dan. Nu var Dan inte så lycklig av valet av restuarant så han stannade hemma, men trevligt hade vi ändå.

Hela EASE-kvällen var också ett ypperligt tillfälle för mig att samla lite UNC-vänner på Facebook. Jag har nämligen uttryckt för Merle, Hans och Adrienne att det är ett av mina mål under min tid här - att ha fler UNC-polare än Merle när jag lämnar stället. Ställningen är för tillfället 19-346 till Merle - men jag närmar mig med stormsteg och spänningen är olidlig!!!

Sen hände inte så mycket. Under onsdagen fick jag min första riktiga läxa, som jag lämnade in igår, och under torsdagen så Skype:ade jag med Micky och Axel. Jag antar att jag studerade lite också :-)

Det riktigt roliga kom inte förrän i fredags när Dan och hans fraternityvänner tog ut mig till Jordan Lake för att segla. Det var hur kul som helst. Tänk er: 7 killar, två jollar, toppenväder och pissljummet vatten + några öl. Vi band ihop jollarna mitten av sjön och låg och flöt i våra flytvästar i jag-vet-inte-hur-länge och hade det trevligt. Dan tog kommandot i ungefär 5 minuter efter lossläggning innan han insåg att jag var både mer segelvan och tidigare kapten. En mycket lyckad utflykt, och vi ska göra det flera gånger med matsäck (och gärna några söta tjejer sades det).

Min fredagkväll blev mycket galen med så kallat tour-de-Chambres emellan alla de europeiska utbytesstudenterna. Vi gick från bostad till bostad och fick på varje ställe en drink/öl/annat som skulle komma från deras länder. Jag och Hans bjöd på Absolut Vodka-drinkar såklart. En mycket rolig fest som vi gärna hade gjort igen.

På lördagen uppvaknade Chapel Hill som jag aldrig sett det - det var nämligen dags för den första matchen i amerikansk fotboll! Överallt delades balonger ut, familjer poppade upp från ingenstans åt och tjoade och tjimmade. Dan bjöd över mig på sitt fraternity som försökte samla medlemmar - eftersom att jag är utbytesstudent så är jag befriad från raggandet men åtnjöt istället ett helt lamm som de hade på grill. Till detta spelades bluegrass country - sjysst brunch må jag säga!

Campare som skulle se premiärmatchen.

Redan dagen före detta fotbollsevenemang förklarade Merle för mig att husbilarna som fyllde uppe en hel parkering vid vårt hus i själva verket var här bara för att se matchen. Om jag sedan säger att hela Kenan Memorial Stadium var fylld med 60.000 pers så kanske det säger något om hur stort det här evenemanget var. Det hippaste var nästan att alla studenter på hela Chapel Hill har gratis inträde på alla matcher! Det så kallade OneCard-kortet som man får när man studerar här ger verkligen en hel del...

Dan, the Man, min mentor

Att, som jag, aldrig ha sett varken en basket-, amerikansk fotboll- eller basebollmatch ger liknande reaktioner som när någon förklarar att de inte kan läsa i Sverige. Folk rynkade pannan under matchen när Dan och en okänd kvinna till höger om mig under jubel försökte förklara för mig hur det gick till; Jag har lite bättre koll nu. Jajustja, "James Madison" hette laget de mötte! :)

Å justja...cheerleaders, mascot, fallskärmshoppare, fetingorkester var alla där. Precis som i filmerna helt enkelt!

Under söndagen Skype:ade jag för första gången länge och väl hem. Familjen kom tillbaka från Danmark och Skånelandet. Claes har flyttat till Lund (Helsingkrona!) och det gläder mig att höra att den kurs han läser är spännande och intressant.

Under den här veckan har jag och Hans hängt lite med en danska som heter Anne Mette. En trevlig prick, som vi med ibland tvekar om vi ska tala engelska eller svenska med. Utöver detta har det varit ganska mycket studier och handboll.

Många hälsningar till er där hemma,

Träningsvärks-Jens

Monster.se hackad

För ungefär ett halvår sedan registrerade jag mig på kul på www.monster.se - en sajt där man kan lägga upp sitt CV för att förenkla jobbsökning med mera. Spännande och "kan alltid va bra å ha" tänkte jag.

I fredags fick jag ett mail skickat till mig från monster.se där de berättade att deras amerikanska motsvarighet monster.com hade blivit hackad ([3], 1.6 miljoner kontakter hade läckt ut!). Det värsta av allt är att de nu misstänker att deras kunder också har blivit utsatta för phishing ([1] & [2]) och skickar nu därför ut information om hur phishing kan undvikas.

Det roliga är att mailet i gav mig känslan att deras hackade databas var deras konsumenters fel då paragrafen om detta var så kort i jämförelse med det mycket längre avsnittet om hur phishing undviks. Att monster.se överhuvudtaget är osäkra på om deras konsumenter har blivit utsatta för bedrägerier eller inte tycker jag säger någonting om hur de, utöver sin databassäkerhet, fallerar i gott säkerhetstänk vad gäller internetsäkerhet.

Då sajten nu har tappat mitt förtroende gick jag in och valde "tag bort mitt konto". Om detta är samma sak som att alla mina personliga uppgifter är borttagna ur deras databas vet jag fortfarande inte, men jag har mailat dom och inväntar svar. Jag hör av mig när jag fått svar.

Hela denna incident kan relateras till tidigare tankar (inte på den här bloggen) som jag har haft gällande bland annat internetsäkerhet och den brist på IT-bildning som finns inom detta i dagens skola - om man inte ska gå ett steg längre och tala om folkbildning: Det finns vissa saker som alla borde veta; Visste du att

• brevhemligheten, lagen som skyddar att inte brevbäraren får läsa din post, inte gäller e-post?
• att ett vanligt e-post passerar många (uppemot 5-6) datorer på vägen från din dator till mottagaren, och att varje en av dessa datorer kan ha någon obehörig som läser ditt mail?
• man kan skicka krypterade e-post som gör att ingen kan läsa dina brev förutom du och din mottagare?
• ditt användarnamn och lösenord skickas i klartext (okrypterat - kan sparas lätt av en obehörig någonstans på internet) på de flesta inloggningar på internet?

Jag har varit en del involverad i organisationen Ung Pirat, Piratpartiets ungdomsorganisation och tillika en organisation som försöker föra debatt kring en del av dagens förlegade synsätt gällande teknik. Bland annat var jag representant för Ung Pirat Lund under organisationens första kongress i somras. Under denna kongress beslutades att organisationen just skulle utnyttja den kunskap som fanns därinom och göra en del informationsmaterial om bland annat internetsäkerhet - någonting som jag då visade intresse för och som jag fortfarande hoppas kunna bidra med.

Då Ung Pirat är en politisk organisation så ska det bli spännande att se om skolor är villiga att ta emot representanter från organisationen om de ska tala om datorsäkerhet, eller hur internet fungerar...