Har precis sett ett tal av USA:s president i Colorado Springs (Colorado) till de Kadetter som tog examen detta år. Talet var pinsamt och karln slåss underifrån:
Jag håller egentligen på att blogga om min resa till Colorado, men har precis sett President George W. Bush tala på den stora flygbasen i Colorado Springs här i Colorado och kan inte låta bli att kommentera lite. På agendan stod: Kriget i Irak, krig mot terrorism, och hänvisningar/rättvisningar som baseras på andra världskriget - i brist på resonabla argument behöver han ta till historiska händelser! Att ha en historisk återkoppling är aldrig fel, men det är synd att George W. Bush inte gör en historisk återkoppling till Vietnamkriget (som han själv stred i!) då man heller aldrig riktigt hade en fiende.
Det "krig" som förs idag är inte andra världskriget och hänvisningar till Kalla Krigets Ryssland känns just...kalla. Jag talade häromdagen med Julie's mosters man, Koko som är från Argentina, bland annat om amerikansk politik, oljepriser men framförallt om kriget. Amerikaner lever i tron att krig kan 'vinnas' precis såsom andra världkriget där man landstiger, slåss i några månader tills att fienden ger upp. Det finns fler argument än fingrar på min hand räcker till för att dagens krig som förs av USA aldrig kan 'vinnas', men mina två största frågor är: Hur kan en fiende ge upp när man inte har definierat vilka som är 'fienden' (vem är terrorist?!)? Hur kan man tvinga på ett land demokrati utan en demokratisk rörelse i landet, är det demokratiskt?!
Hela tron att saker och ting vinns och förloras är, enligt mig, mycket amerikansk och är en av mina slutsatser i landet under nästan ett år. Jag har under min tid här fått se hur tävlingsinriktat USA är, och det är mycket lustigt att deras lust att tävla går hand i hand med viljan att slåss. Tävlingsinstinkten som finns i sporten, akademiska världen, affärsvärlden och i amerikansk politik sprider sig såklart över till militären och de krig som förs av USA.
George W. Bush talar också om att "vinna kriget" och försöker att komma upp med en egen definition på när kriget i Irak kan kallas en "success". Sorry mannen, men kriget är redan förlorat - inte bara på den Irakiska arenan utan också på den internationella. USA ligger risigt till och många internationella bundsförvanter har tappat landets förtroende: både FN och EU är några.
Men det är inte bara USA som sådan som tappar förtroende. Tack och lov har USA's President Mr. Bush en ganska hård tid här i USA också. I början av Maj visade en undersökning att George W. Bush är den minst populära presidenten någonsin.
Efter att ha smålyssnat på hela farbror Bushs tal så förvånar det mig att han efter snart åtta år som president inte har blivit ett dugg bättre som talare. Felsägningar och stamningar. Nervös gungar han fram och tillbaka och ser mest kort, osäker och kaxig ut. I brist på att finna ord försöker han istället använda sina händer för att understryka vissa ord, men jag tycker mest att viftandet är ett tecken på lättnad att han funnit på rätt ord. Min sista fråga, som jag än inte har funnit ett svar på, är: Är George W. Bush dyslektiker? Han måste vara. Han trillar över orden som han läser.
onsdag 28 maj 2008
USA:s president i Colorado Springs
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar