"Fast food" och konsumtion

När man anländer till USA så slås gemene svensk av det totala beroende av snabbmat, eller fast food som man kallar det här. Att äta snabbmat varannan dag var för mig en gåta hur det var ekonomiskt möjligt, men som det mesta är snabbmat betydligt billigare här än i Sverige. Jag vill dock varna alla oerfarna turister för de snillrika amerikanska prisfällorna som man kan snava i. Följande små saker bör varje snålänning/svensk känna till innan ankomst till det stora landet:

• På Subway (som serverar baguetter), där jag känner mig mest lurad, är priserna uppsatta på väggen för små baguetter medan alla bilder är på de stora baguetterna. Första frågan man får är om man vill ha en "foot long", dvs. den stora baguetten, som kostar dubbelt så mycket. I själva verket är det detsamma på Subway i Sverige, men ack ännu mer relevant här...
• Om man räknar ut det totala priset när man handlar så är det i själva verket inte alls det priset man pungar ut. Termen "value added tax", direkt översättning - "värdesökande skatt" - eller det vi kallar moms är läggs på i efterhand när man betalar - allt för att maximera konsumtionen.
• Vid de flesta köp så lägger de med tillbehör i form av en chipspåse eller liknande - denna kostar pengar.
• Amerikanare ä fett beroende av kyla och framförallt is i sina läskeblaskor. Om man explicit inte ber om att inte ha is i sin läsk så fyller de banne mig hela glaset med det och sedan pyttelite läsk. Fördelen är att läsk i det här landet är likvärdigt med vatten och påtå i allmänhet givet. Det är väl mest att jag börjar bli jävligt trött på all denna is.

Alla punkter ovan säger någonting om hur den amerikanska verkligheten baseras på konsumtion på ett helt annat sätt än i Europa. Det har sina (bl.a. pris)fördelar, men gör mig många gånger äcklad över hur mycket skräp det är: refills, value added tax, plastförpackningar i plastförpackningar (rekursivt?). Se "waste".

Men trots att man känner till de goda tips ovan så är det inte lätt att köpa snabbmat i USA! Snabbmat i Sverige är busenkelt - man kliver in i haket, beställer en meny #3 och typ av läsk - och vips så är man klar!

Amerikansk fast food-beställning är i själva verket inte alls så. Jag skulle i själva verket kunna skriva en hel liten instruktionsbok om amerikansk snabbmat och dess rutiner. Nedan följer några väl valda tips för en ovan fast food-beställare. Dessa tips kan mycket väl skrivas ut och tas med inför en riktigt (eller varför inte fantiserad?!) resa till USA:

Att välja fast food-ställe: Det är inget snack om saken - amerikanska snabbmatsställena kan sin snabbmat, men då matkvalitéen går hand i hand med dessa ätare så är amerikanare mer petiga med mat än några av de med bortskämda matätarna jag känner i Sverige. Av denna anledning bör val av snabbmatshak göras av en amerikan om du har en sådan med dig - de flesta snabbmatskedjor vi har i Sverige anses sunkiga här, och med rätta. I ärlighetens namn så har jag ibland svårt att känna skillnad mellan Quiznos och Subway, men vafasen. Om du inte går med en amerikan så handlar det stora valet om varifrån i världen snabbmaten ska ha influenser ifrån; amerikansk BBQ/hamburgare, mexikanskt, indiskt, kinesiskt, mexikanskt eller smörgåsar/sallad.

Att beställa: Tack och lov så finns det alternativ att utgå ifrån. Inledningsvis kan beställning ske genom att peka. Denna beställning i form av pekning kan sägas vara en bas utifrån man justerar: lägger till och drar bort ingredienser. Beställer man smörgåsar måste man dock redan i förväg ha bestämt vad man vill ha för bröd (wheat, white, Italian...), och om man vill ha det rostat. Äter man mexikanskt rekommenderas det att ha funderat på typ av bönor (svarta eller bruna, tror jag...). Nästa steg handlar ofta att bestämma läskeblaska, se ovan för detta. Nästa steg ska man specifikt bestämma vad man vill ha på och detta är i själva verket det jobbista steget i beställningen - om det inte finns pedagogiska bilder på alla möjliga ingredienser kan det bli knepigt och engelska motsvarigheter såsom "boston gurka" - kan behöva vetas i förväg.

Har man kommit så långt att man svettandes lyckats överleva detaljpreferenserna av ingredienser så är man nästan färdig. Det sista hindret är att förstå när mannen/kvinnan mumlar "for here or to go?", dvs. "äta här, eller ta med?". I själva verket är denna fråga inte så svår som folk tror - för så fort de mumlar någonting man inte begriper så är det med största sannolikhet denna fråga de ställer! Betalning sker som vanligt med value-added-tax helvetet. Sist men inte minst, bli inte rädda för affärsbiträdena - arbetsförållandena är inte de bästa i USA och glada människor i lågbetalda jobb är svåra att finna.

Justja - man ger inte dricks på snabbmatsställena - men dock i amerikanska restauranter!

That's all folks! Lycka till! Vi ses i snabbmatsdjungeln!

Svensken Hans vinkar hej från skräpmatsdjungeln!