Spanskt i Connecticut (forts.)

KULTUR?
Är tomhet och kultur att två timmar sitta leende och oförstående med en grupp glatt berusade latinamerikaner som sjunger falskt till gitarr?

Jahapp, nu har jag varit här i några dagar och här har man det bra. Jag är lika bortskämd som Dan och hans bröder. Vi har varit och julshoppat i två dagar och jag har fått se dessa små idylliska småstäder/byar med gator som till skillnad från North Carolina är privatägda butiker och inga enorma shopping malls. Mycket köpt har det då inte blivit av då jag det mesta planeras att köpas under mellandagarna, men jag bör ta mig i kragen och finna någonting fint att ge åt Dans föräldrar.

Jag har fått gallant tillfälle att få inblick i en, enligt mig, amerikansk undre överklassfamilj. Inte nog med att min mentor är en frat-pojke. Han största mål är i princip att bli rik och på något sätt så lyser det igenom mest Dan men ibland lite genom hans familj att det är status att ha pengar. Dans mål är att bli börsmäklare. Så småningom i sitt eget företag. Han är en reko kille, men jag är inte så förtjust i hur han ser ner på icke-akademiker (elitism) - något som samtidigt inte är föga förvånande när man har växt upp i dessa rika kvarter med endast en svart student i high school.

Igår kväll var familjen och jag inbjudna till julefest och senare jag och Dan till en privatfest av Dans chilenska vän, Giermo.

Julfesten bestod av halva Broadway (överdrift) och vi gick runt hela kvarteret och sjöng julsånger. Satan vad dessa broadwaymänniskor kan sjunga! Efteråt var det lite snack men vi fick begränsa oss då vi till nästa fest vi var på väg till hade med oss lassagne för tjugo personer. Lassagne för 20 personer är jävligt mycket lassagne. Tro mig.

Privatfesten vi hamnade på visade sig vara en spansktalande tequilafylld fest med både salsa och merengue. Mycket annorlunda, inte bara för att allt var så spanskt, utan också för att platsen för festen var ett supertomt hus då värden var fastighetsmäklare! Kvällen slutade med allsång (mest) på spanska framför brasan. När alla spanska sånger var över så lyckades jag göra reklam för Lars Winnerbäck så mycket att jag idag tror har givit honom 2 nya fans från sydamerika. Kul!

Sömn har vi inatt fått i något av det värsta rikemanshus jag har sett där Dan vaktar ett par hundar. Prylar i massor och fina märken av allt, men så är han tydligen en av de mest välrenommerade börsmäklarna i USA. Vi lär sova där inatt igen.

I övrigt så har denna dag varit ganska seg och vi håller på att planera avgång för ett andra biobesök (häromdagen såg vi I Am Legend - rekommenderas inte). För tillfället lutar det åt
den nya Johnny Depp-filmen.

F-1 visum

Jag har ju velat att denna blogg kan komma till användning för andra utbytesstudenter, speciellt då sådana som ska till USA. För att ta sig in i USA så måste man ju ha ett visum. Problemet med visum är som sagt att man blir utkastat ur landet om man inte har ett giltigt sådant. Visumet har en giltighetstid, i mitt fal giltigt under hela min studietid, men detta betyder inte att jag måste lämna USA så fort jag är klar med mina studier. Hur länge man får stanna beror på vilken typ av visum man har.

Som student så har man antingen F-1 eller M-1 (dessa nummer antar folk att man känner till när man anländer hit - men det är bara att verka dum och fråga). I mitt fall, och i de flesta svenska fall tror jag, har jag ett F-1 visum. Idag (19 december 2007) så kan man stanna 60 dagar extra på ett F-1 visum och 30 dagar extra på ett M-1 visum. Exakt och uppdaterad visuminformation finns att läsa här.

Detta gör att jag, och alla andra utbytesstudenter, får lite tid att resa runt och se lite av USA innan vi blir tvungna att fara tillbaka till våra hemland.

I Connecticut

Dagens citat:

- Hey, do you think there might be ice on the road? Frågar en orolig Jens efter att ha noterat att termometern i bilen visar 31 grader fahrenheit (vid 32 grader fahrenheit fryser vatten) och efter att Dan tar innerkurvan på motorvägen samtidigt som han bromsar in liiite för hårt.
- No, I just don't want to break when we turn. Svarar Dan, som om han förstod precis vad jag menar.

Svar på tal kan man säga. Jag befinner mig skrivandets stund i Connecticut, staten norr om New York och det tar i själva verket 2 timmar söderut med bil för att ta sig till Manhattan. Hållan jag kommer att leka i den kommande veckan heter Westport och detta är min mentor Dan the Man:s barndomsstad.

Sedan i fredags har jag varit ledig. Mina sista veckor var, som ett tidigare bloginlägg hävdade, mycket stressiga och jag bestämde mig förra veckan att några dagars ledighet innan Jens smakade sig vidare i den amerikanska julegröten inte hade suttit fel. Mina dagar innan avresa hit har innehållit:

• Pizza + Öl + Amerikansk collegebasket (UNC mot nått annat lag)
• Sju böcker från biblioteket
• Latmaskeri/Pillat mig i naveln (allmänt kallat "Navelpilleri")
  
• En mycket gullig middag av Julie
• En galen kväll av Swat Cup

Allt utom latmaskeri behöver sin beskrivning:

I går for Hans danska flickvän Anne Mette tillbaka till Danmark. Snyft. Jag, Hans och Julie lämnade av henne vid flugplatsen och det blev genast lite tommare i UNC. Anne Mette är, om mina beskrivningar inte nått fram, en mycket mysig blivande bibliotekarie som har hängt med oss i vått och torrt. Nästa gång vi ses kommer marken att vara stabilare och landet skandinaviskt. Tills dess så får Facebook stå till vårt förfogande. Av denna anledning har vi spenderat en del tid med Anne Mette och Hans denna helg - bland annat gått ut och sett UNC spela basket, men även spelat biljard i det sunkigaste puben jag någonsin varit i - The Cave - en pubb i underjorden inredd till en grotta med lukt av en grotta. Det enda jag saknade var en hund, som dök upp efter minuter. Men sunkiga ställen har sin charm och även detta. Nästa gång ska jag vara mindre uppklädd, dricka lite sunkigare öl och spela mer pool.

Häromdan var jag också en sväng på biblioteket. Målet var att låna en bok om genetiska algoritmer - ett ämne som intresserar mig då det är ett ballt sätt att få en dator att lära sig saker. Men den som söker han finner och jag kom hem med sju böcker istället för en. Jag har uppenbarligen funnit både mitt nya favoritbibliotek, Information and Library Science Library, som är fullt med spännande böcker om databashantering, bildbehandling, webbdesign med mera...! Tyvärr har jag bara med mig tre böcker under min julresa. :-)

Igår kväll bjöd Julie mig på middag. Detta kanske inte låter mycket i mångas öron, men matlagning i allmänhet är ingenting som amerikanska studenter behärskar och tyvärr inte Julie heller. Jag lär henne sakta konsten och har börjat med att lära grunderna i att hacka lök (blir skiva gurka nästa steg, måntro?). Julie förklarade för mig att hennes mat såg mycket godare ut innan hon hade stekt den (då kycklingen och paprikan var relativt svarta på tallriken). Efter att ha plockat bort det mest brända hade vi en trevlig och rolig middag som sedan avslutades med lite gitarrspelande och planer på att gå ut och dansa...

...men så blev inte fallet. Någon timma senare kommer det inrumlande ett större gäng ungdommar glada i hågen för att spela ett "drinking game" kallat "Swat cup" (referens någon?) - oj, så roligt! Stressigt och snabbt och jag tror att vi spelade det i två timmar innan vi gav upp. Tack och lov var ölstraffen volymsmässigt mycket små...

Ja, jag nämnde ju julresa tidigare. Den är alltså nu i full gång. Jag kommer att vara i Connecticut denna veckan och kommer att fira både europeisk jul (den 24:e) och amerikansk jul (den 25:e) här. Den 26:e bär det av till New York och Manhattan där jag kommer att tillbringa mellandagarna med hela familjen (längtar!) och den 31:a bär det av till Chicago där nyår firas med Hans. Från Chicago flyger jag den 8:e tillbaka till UNC. Kul och spännande!

Nu måste jag sova. Både Dan och jag sover i familjens källare och jag är mycket nyfiken på att träffa hans familj. Under bilfärden från mitt flygplan har jag fått reda på att hans 9-åriga lillebror är skådespelare på Broadway och det här huset är ostädat á-la hippieföräldrar som Tobbes. Inte alls vad jag trodde om en Frat-pojkes familj... Spännande, spännande...

Vardagsrum med Hot-Tub och palmer hos Dan.

En del av källaren där vi sover.

Här sover jag!

Over and out och gonatt,

Jens

DN idag: Statsministern nattvandrar

Haha! En titel som låter bra. Vill ni veta fortsättningen i DN:s artikel?

"...i Danderyd."

Nästa gång kanske han nattvandrar i Täby. Eller Liljeholmen...

Först när Herr Statsminister Fredrik Reinfeldt nattvandrar i Rosengård. Eller i Alby. Eller Rinkeby. Först då kommer jag att lyssna. Men Danderyd - tss, nästan gulligt...

Singel eller dubbel?

I förra veckans skulpteringsprojekt så var jag i början mycket nervös över att jag kanske inte skulle ha tillräckligt med material för att fylla upp de 10 sidor. Men ack vad fel jag hade. Två dagar innan den slutliga presentationen framkom att vår lärare, menade med dubbelt radavstånd i texten - något som alla andra på UNC tog förgivet.

Kulturkrock? Helt plötsligt satt jag med dubbelt så mycket material än vad som förväntades. Men resultet blev bra, och jag fick inte all jag ville ha med!

Hoppsan

Humor.

21 grader celsius igår, 20 grader idag

Man får sig en tankeställare. Samma dag som Al Gore och Rajendra Pachauri, årets fredspristagare, håller en presskonferens om klimatfrågan i Oslo så har vi 20 grader utomhus. Trots att det är mitt vintern - 9:e december. Igår var det 21 grader!

Visst att jag befinner mig på samma breddgrader som Marocko, men för en vecka sedan var det svinkallt, fuktigt och jävligt, och det är så urinvånarna i North Carolina säger att brukar vara.

Jag promenerar till skolan - men det gör inte mina klasskamrater.